"Fyra pojkar på en prestigefylld internatskola har bildat ett hemligt sällskap i syfte att finna en historisk, mytomspunnen kungagrav. En flicka med övernaturliga förmågor har nyligen mött en av pojkarna - fast som död. Snart kommer deras vägar att korsas igen, med förödande konsekvenser.
Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer - så kallade leylinjer - som sägs sammanlänka besjälade platser, och att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar.
Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.
Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också..."
![]()
För inte så längde sedan klickade jag hem se tre första böckerna i Maggie Stiefvaters Kretsen-serie. (Serien blir en tetralogi, varpå den fjärde och sista boken kommer ut på originalspråk nästa år.) Kretsenär namnet på bok ett och lästes ut av moi igår.
Denna bok fängslade mig så pass att jag blev tvungen att direkt plocka upp del två i serien; Drömtjuvarna. Något jag sällan gör, då jag alltid brukar behöva "vila" från en serie och varva med något helt annat innan jag fortsätter. 60 sidor in så verkar denna om inte ännu mer lovande!
Men åter till Kretsen. Wow, alltså! Vilken atmosfär, vilken sinnesstämning! Stiefvater lyckas perfekt med att skapa den här stekheta, amerikanska småstaden, full av rastlösa överklassungar som inget annat vill än därifrån blandat med flummiga telefonmedium och spåkvinnor som läser tarotkort för grannarna och förutser deras framtider. Staden där känslan av att någonting onaturligt och oförklarligt är påväg att hända vibrerar i luften, trots rastlösheten och lugnet som ligger som ett täcke över hustaken och de övergivna fabrikerna. Jag ryser nästan! Jag är verkligen där i staden Henrietta; bokens kanske bästa karaktär.
På tal om karaktärerna. Vilka komplicerade och mångsidiga karaktärer! Varenda en av dem är som en lök med lager efter lager av hemligheter, bagage, drivkrafter, drömmar och känslor. Trots att Kretsen huvudsakligen blir en introduktion till dessa karaktärer känner jag att jag under bokens ca 300 sidor får en stor portion karaktärsutveckling - bokstavligen fram till den sista meningen. ¡Me gusta!
Det här är först och främst en karaktärsdriven bok. Händelseutveckligen är inte direkt i galopp, utan tar sig fram i maka fart. Jag gillar att vi har vårt "huvudmål" (att hitta kungagraven), men att alla karaktärer har helt olika motivationer samt att det inte hela tiden är fokus på just det här målet. Vi leds under vår resa in på så många andra stigar också. Allt är som en enorm karta vilken vi bara får se en liten bit av i taget.
Många historier löper inte hela linan ut i Kretsen, utan fortsätter uppenbarligen in i de senare böckerna. Stiefvater lyckas galant med att leverera ett tillfredställande nog slut på boken samtidigt som hon väcker tillräckligt mycket nyfikenhet över de olösta sakerna att jag inte har något val än att fortsätta med Kretsen-serien.
Andra saker jag verkligen gillar med Kretsenär:
Vänskapen; Män kan faktiskt vara vänner med varandra utan att spela macho. Kvinnor kan faktiskt vara vänner med varandra utan att vara varandras rivaler. Och män och kvinnor kan såklart vara vänner utan någon form av sexuell attraktion. Även fast vi naturligtvis bjuds på bråk, misstankar, kärlekstrassel med mera så tycker jag Stiefvater porträtterar vänskap på ett väldigt sunt sätt. Speciellt de fyra korppojkarnas vänskap och hur vår protagonist Blue blir en del av den, trots att hon är av motsatt kön.
Att tyngre ämnen tas upp; Kanske mest framstående - barnaga. Hur en människa påverkas och formas av att skadas fysiskt och psykiskt av de som borde älska hen allra mest. Jag gillar att boken väver in ett sådant tungt ämne som misshandel i hemmet i en bok riktad primärt till en yngre publik. Problem som dessa bör lyftas fram, belysas och behandlas i litteratur, inte sopas under mattan och ignoreras.
Det vardagligt övernaturliga; Tarotkort, ritualer, förutsägelser, andar, energier. Behöver jag säga något mer?
Plus mycket mer, så som många av de fina budskap som går att utläsa mellan raderna. Exempel 1: hur viktigt det är att gå sin egen väg i livet. Exempel 2: Att pengar inte gör en lyckligare eller till en bättre människa.
Med eftertanke är det faktiskt ingenting jag egentligen inte gillar med Kretsen. Mer en önskan än ett klagomål är att originaltiteln The Raven Boys bevarats och boken översatts "Korppojkarna". Boken är en väldigt lättläst bok som kanske kunde ha varit lite fylligare och längre, om jag ska peka ut något. Skulle detta varit en fristående bok skulle jag inte vara helnöjd med alla lösa trådar - och garanterat inte att få slutets avslöjande utan närmare förklaringar - men eftersom jag vet att boken är en del av en serie är det lätt att förbise detta. Dock blir det av den anledningen svårt att ge Kretsen toppbetyg. Men det är god damn close.
⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️
Betyg 4/5
Läs mer om och beställ Kretsen hos Adlibris, Bokus eller CDON.
Enligt en uråldrig legend ligger en walesisk kung begravd någonstans i Amerika. Gansey, elev på en privatskola för pojkar, har blivit besatt av att finna kungagraven. Enligt myten ska man leta längs särskilda energilinjer - så kallade leylinjer - som sägs sammanlänka besjälade platser, och att "den sovande kungen" kan uppfylla ens önskningar.
Blue är sexton år och dotter till en spåkvinna. Hennes egna synska förmågor är begränsade, men för inte så länge sedan förutsåg hon en ung mans färd mot dödsriket. Dessutom bär hon på vetskapen om ett annat förebud: om hon någonsin kysser sin sanna kärlek så kommer han att dö. Så möts Blue och Gansey, och hon förstår vem han är.
Ungdomarna slår följe i en tyst övertygelse om att de på något sätt behöver hjälpa varandra i jakten på kungagraven. Kärlek spirar, men en fiende närmar sig också..."
För inte så längde sedan klickade jag hem se tre första böckerna i Maggie Stiefvaters Kretsen-serie. (Serien blir en tetralogi, varpå den fjärde och sista boken kommer ut på originalspråk nästa år.) Kretsenär namnet på bok ett och lästes ut av moi igår.
Denna bok fängslade mig så pass att jag blev tvungen att direkt plocka upp del två i serien; Drömtjuvarna. Något jag sällan gör, då jag alltid brukar behöva "vila" från en serie och varva med något helt annat innan jag fortsätter. 60 sidor in så verkar denna om inte ännu mer lovande!
Men åter till Kretsen. Wow, alltså! Vilken atmosfär, vilken sinnesstämning! Stiefvater lyckas perfekt med att skapa den här stekheta, amerikanska småstaden, full av rastlösa överklassungar som inget annat vill än därifrån blandat med flummiga telefonmedium och spåkvinnor som läser tarotkort för grannarna och förutser deras framtider. Staden där känslan av att någonting onaturligt och oförklarligt är påväg att hända vibrerar i luften, trots rastlösheten och lugnet som ligger som ett täcke över hustaken och de övergivna fabrikerna. Jag ryser nästan! Jag är verkligen där i staden Henrietta; bokens kanske bästa karaktär.
På tal om karaktärerna. Vilka komplicerade och mångsidiga karaktärer! Varenda en av dem är som en lök med lager efter lager av hemligheter, bagage, drivkrafter, drömmar och känslor. Trots att Kretsen huvudsakligen blir en introduktion till dessa karaktärer känner jag att jag under bokens ca 300 sidor får en stor portion karaktärsutveckling - bokstavligen fram till den sista meningen. ¡Me gusta!
Det här är först och främst en karaktärsdriven bok. Händelseutveckligen är inte direkt i galopp, utan tar sig fram i maka fart. Jag gillar att vi har vårt "huvudmål" (att hitta kungagraven), men att alla karaktärer har helt olika motivationer samt att det inte hela tiden är fokus på just det här målet. Vi leds under vår resa in på så många andra stigar också. Allt är som en enorm karta vilken vi bara får se en liten bit av i taget.
Många historier löper inte hela linan ut i Kretsen, utan fortsätter uppenbarligen in i de senare böckerna. Stiefvater lyckas galant med att leverera ett tillfredställande nog slut på boken samtidigt som hon väcker tillräckligt mycket nyfikenhet över de olösta sakerna att jag inte har något val än att fortsätta med Kretsen-serien.
Andra saker jag verkligen gillar med Kretsenär:
Vänskapen; Män kan faktiskt vara vänner med varandra utan att spela macho. Kvinnor kan faktiskt vara vänner med varandra utan att vara varandras rivaler. Och män och kvinnor kan såklart vara vänner utan någon form av sexuell attraktion. Även fast vi naturligtvis bjuds på bråk, misstankar, kärlekstrassel med mera så tycker jag Stiefvater porträtterar vänskap på ett väldigt sunt sätt. Speciellt de fyra korppojkarnas vänskap och hur vår protagonist Blue blir en del av den, trots att hon är av motsatt kön.
Att tyngre ämnen tas upp; Kanske mest framstående - barnaga. Hur en människa påverkas och formas av att skadas fysiskt och psykiskt av de som borde älska hen allra mest. Jag gillar att boken väver in ett sådant tungt ämne som misshandel i hemmet i en bok riktad primärt till en yngre publik. Problem som dessa bör lyftas fram, belysas och behandlas i litteratur, inte sopas under mattan och ignoreras.
Det vardagligt övernaturliga; Tarotkort, ritualer, förutsägelser, andar, energier. Behöver jag säga något mer?
Plus mycket mer, så som många av de fina budskap som går att utläsa mellan raderna. Exempel 1: hur viktigt det är att gå sin egen väg i livet. Exempel 2: Att pengar inte gör en lyckligare eller till en bättre människa.
Med eftertanke är det faktiskt ingenting jag egentligen inte gillar med Kretsen. Mer en önskan än ett klagomål är att originaltiteln The Raven Boys bevarats och boken översatts "Korppojkarna". Boken är en väldigt lättläst bok som kanske kunde ha varit lite fylligare och längre, om jag ska peka ut något. Skulle detta varit en fristående bok skulle jag inte vara helnöjd med alla lösa trådar - och garanterat inte att få slutets avslöjande utan närmare förklaringar - men eftersom jag vet att boken är en del av en serie är det lätt att förbise detta. Dock blir det av den anledningen svårt att ge Kretsen toppbetyg. Men det är god damn close.
⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️
Betyg 4/5
Läs mer om och beställ Kretsen hos Adlibris, Bokus eller CDON.